Nu börjar det igen.
Lämning. På. Dagis. Sååå speciellt kul är det inte med skrik, gråt o uttryck som "jag viiiill iiiinte" på morgonkvisten. Det har varit rena semestern den här sommaren att kunna gå upp i lugn och ro och endast ha mig själv att tänka på. Fantastiskt!! Men den tiden är numera ett minne blott och verkligheten knackar på dörren. Men men. Jag kommer snart att börja skolan o då blir det mer tid med mina småglin och DET är värt all skrik och gråt på morgonen!
Kommentarer
Trackback
