Tragiskt!
Oscar sov och Theo satt i vagnen och åt, under tystnad tittandes på en pojke (kanske 5-6år) och hans mamma som satt vid barnbordet. Pojken åt sin korv och sin bulle snällt och sa inte ett enda ord.
Mamman satt som en hösäck, sleten och tittade och skrev på sin telefon. Hon lyfte inte ett öga och sa inte ett ord till pojken under säkert 10min.
Hans pappa (upptäckte jag senare) stod vid ett annat bord och pratade med en person.
När pappan avslutat samtalet gick han fram till pojken, som hette Liam, och frågade om han ätit klart. Hörde om han inte ville äta lite mer på bullen men det ville han inte.
Han frågade om de skulle gå varpå mamma vaknar (ur sin koma...) och får nåt frispel och börjar skälla på honom. -Du är fan helt omöjlig och bara bråkar. Du pratar inte med din mamma så, du ska vara snäll mot din mamma. Hör du det Liam!! Osv.. För att sen sjunka ner i sin mobil igen..
Pojken ställer sig upp, svarar inte mamma, och börjar leka lite med lampan som hänger.
Mamman säger till pappa -Nu åker vi härifrån innan han ballar ur, det går ju inte att ha med han nånstans. Osv osv.. Hon tittar inte på pojken EN ENDA gång utan går i sin egen värld.
Hon ser inte att han ätit upp sin mat och hon la inte märke till att han satt snällt och väntade medans hon grejade med mobilen och pappan pratade med nån annan.
Pappan verkade snäll men båda föräldrarna var inte helt hundra...nåt var galet, det är jag övertygad om!
När man skriver ner det låter det kanske inte så illa men sättet hon sa det på och tonen i hennes röst var långt ifrån vänlig eller trevlig...och jag tyckte så synd om pojken och ville ta me han hem...
Ibland undrar man varför vissa människor skaffar barn. Hon verkade mer intresserad av mobilen än av barnet..
Från den dagen man får reda på att man har en bebis i magen så kommer moderskänslorna... O det knyter sig i magen och man mår fysisikt och psyksikt dåligt när man hör att ett barn far illa.
ALLA männsikor kan och får skaffa barn men långt ifrån alla bör göra det och det är många som inte klarar av det. O vilka går det ut över då? Jo barnen och det är inte alltid att nån annan vuxen märker det förrän det är försent. Ett barn som blir illa behandlat kommer ju att få leva med det resten av livet...
♥
Usch, tårarna bara rann när jag läste! Det knyter sig i magen när man ser sådant, man vill som du skriver bara ta med honom hem.. Jag tänker ofta på hur bra Meja har det, senast i natt när hon kröp ner mellan mig och Per och somnade om med ett leende, så har inte alla barn det. Vi är inga perfekta föräldrar, vi är trötta och slitna in emellan och då känner man sig verkihen som en urusel förälder men barnen känner förhoppningsvis att man älskar dem mest i hela världen!
Nu ska jag pussa lite extra på min lillstumpan.
Ta hand om er!
Kramar från Lotta
Ja fy vad dåligt samvete man kan få för det lilla.. Men konstigt vore det om man inte vore arg ibland. Synd att vissa barn får leva med sånt hela dagarna och aldrig få kunna sig älskade.
Ja vi får ge våra små extra pussar ikväll!!
(kul att du lämnar kommentarer då och då förresten!:))
Kram på dig!
Usch vad hemskt! När man ser barn på stan el i affärer som får skäll går det verkligen kalla kårar i en. Man kan nästan se hur barnet sjunker ner mot marken. Kommer ihåg ett citat ur en föreläsning "Skäll är när någon slår med rösten"
Visst jag kan bli tokig ibland men man får väl räkna till tio. När inte det går. Gå ifrån en stund. Eller ngt. ? Skulle fasen vara grönt kort på föräldraskap inte golf.
Kramar till er fina familj!
Och jag är där i förrgår. Bredvid min bil parkerade ett par med en sliten gammal bil,som spydde avgaser. Ut kommer en gravid kvinna med jättefin mage,och tänder en cigg!efter kommer hemnes gubbe och säger ingenting. Stackars barn som inte får välja sitt liv och sina föräldrar. Och den mamman du såg verkade ju hemsk,hoppas pappan står emot hennes sätt att uppfostra barn. Om man kan kalla det uppfostran. Snarare plågeri. Ja det borde vara körkort på att vara förälder!
