Aldrig...
...hade jag väl kunnat föreställa mig livet som 2-barnsmamma som detta. Det går ju bara inte!
Igår var en otroligt jobbig dag. Vi (läs Theo och Oscar) vaknade 05.45 (natt enligt mig) och jag var allt annat än pigg. Men det är bara att ta sig i kragen och kliva upp.
Ingen som helst idé att ligga o gräma sig över att man är trött heller, det blir bara ännu jobbigare.
Det var som om Theo visste att jag var trött och inte hade mitt vanliga tålamod. Robin var i Stockholm på kurs och skulle inte komma hem förrens kvällen.
Han testade mig som aldrig förr, han grinade och han sa emot. HELA tiden!
Sa jag ja sa han nej osv osv.. Ena stunden var han hungrig för att i nästa säga att han var mätt. Han var trött, inte trött. Han ville se på Musse Pigg, han ville ABSOLUT INTE se på Musse Pigg.
o så där fortsatte det ända tills jag kom tillbaka från Oscars (lååånga ledsna) läggning. Då var han som förbytt och vi satt uppkrypna i soffan under en filt och tittade på Musses jul.
Han ville vara vaken tills pappa kom hem.. Men det höll inte för han somnade gott i soffan en halvtimme innan Robin kom in genom dörren..
När vi gick till affären (varför tog jag inte bilen) för att hämta ett paket fick Theo åka mopeden. Han älskar ju den och vill åka hela tiden så det går väl bra tänkte jag.
Det slutade med att jag drog vagnen, med en STOR kartong på sufletten, en balanscykel på sufletten (också) och Theo längst fram vid fotstödet. Jiihaa!
Den var inte direkt lättmanövrerad... Så jag fick bära cykeln i ena handen och försöka styra vagnen med andra.
Puh.
Undrar om nån såg mig och vad de då tänkte...?
Skönt är det iaf att det är en ny dag!! En mycket bättre sådan också.
Fyy på mig, vad lite bilder jag lägger upp nuförtiden. Tar en del men hinner knappt sitta ner vissa dar så det prioriteras ju liksom annat. Ska försöka bättra mig för jag VET att det är roligare med lite bilder! :)
♥
Igår var en otroligt jobbig dag. Vi (läs Theo och Oscar) vaknade 05.45 (natt enligt mig) och jag var allt annat än pigg. Men det är bara att ta sig i kragen och kliva upp.
Ingen som helst idé att ligga o gräma sig över att man är trött heller, det blir bara ännu jobbigare.
Det var som om Theo visste att jag var trött och inte hade mitt vanliga tålamod. Robin var i Stockholm på kurs och skulle inte komma hem förrens kvällen.
Han testade mig som aldrig förr, han grinade och han sa emot. HELA tiden!
Sa jag ja sa han nej osv osv.. Ena stunden var han hungrig för att i nästa säga att han var mätt. Han var trött, inte trött. Han ville se på Musse Pigg, han ville ABSOLUT INTE se på Musse Pigg.
o så där fortsatte det ända tills jag kom tillbaka från Oscars (lååånga ledsna) läggning. Då var han som förbytt och vi satt uppkrypna i soffan under en filt och tittade på Musses jul.
Han ville vara vaken tills pappa kom hem.. Men det höll inte för han somnade gott i soffan en halvtimme innan Robin kom in genom dörren..
När vi gick till affären (varför tog jag inte bilen) för att hämta ett paket fick Theo åka mopeden. Han älskar ju den och vill åka hela tiden så det går väl bra tänkte jag.
Det slutade med att jag drog vagnen, med en STOR kartong på sufletten, en balanscykel på sufletten (också) och Theo längst fram vid fotstödet. Jiihaa!
Den var inte direkt lättmanövrerad... Så jag fick bära cykeln i ena handen och försöka styra vagnen med andra.
Puh.
Undrar om nån såg mig och vad de då tänkte...?
Skönt är det iaf att det är en ny dag!! En mycket bättre sådan också.
Fyy på mig, vad lite bilder jag lägger upp nuförtiden. Tar en del men hinner knappt sitta ner vissa dar så det prioriteras ju liksom annat. Ska försöka bättra mig för jag VET att det är roligare med lite bilder! :)
♥
Kommentarer
Trackback
